another sad story.

why can´t only things be like they wore.

mår fan inte bra, fyra gånger i rad har allt gått åt unheaven. är det verkligen så, att den jävla speglen gav mig otur ? så fall, sex och ett halvt år till..klarar jag det helt allvar?. det tror jag ej. det är fan inte mycket som får mig att hålla fast i kanten. men alla vet vad det är som verkligen får mig att stanna, det är du.

jag säger var jädra gång, detta är den sista, men still går jag tillbaka dit. får jag tror fortfarande på att det finns någon sak som kallas kärlek och att jag snart kommer hitta den. men vid sånna tillfällen som idag tvekar jag inte det minsta, den finns inte.

trampad på och spottad på, är det så det ska gå ? är det det som kallas kärlek, att gå och lägga sig var natt med gråten i halsen och en tår ner för kinden, är det det som räknas som kärlek, så vill jag inte längre vara med.

folk säger till mig " det är inte ditt fel gumman " men om kärleken vänder mig ryggen så fort jag säger eller gör något olämpligt, då måste det ju vara mitt fel ? ..

om det är mig de lämnar och inte jag dem, då är det ju fel på mig. inte är de guds fel iallafall.

tänker varje dag, " snart är det nytt år, då börjar jag om " men jag har levt i arton år och still är jag inte den jag önskar jag var. vad jag än gör så blir det aldrig bra, ingen är som sagt perfekt men jag har fan heller skills.

i suck.

i mean it, i suck. sarah thulin sucks to be in love.

allting är sig likt, men inget är som förr.